förståelsens krokiga stig

söndag 26 augusti 2012

sällskap

lämna mig ifred
naturen
och
havet är mina vänner
bara i tystnaden
kan jag höra min röst
finns ingen plats i glada sällskap
jag är en öde ö
befruktar mig själv

6 kommentarer:

  1. Jag gillade den här texten skarpt. En lugn ton, en fin ton.

    SvaraRadera
  2. Rent, avskalat. Gillar mycket.

    SvaraRadera
  3. Rent och enkelt. Ett sällskap som inte är att förakta. Går och funderar på något i liknande ådra, men har inte skrivit dagens än. Du får väl se =)

    SvaraRadera